IDROTTSSKADOR OCH STRESS av Ulrika Traneus Idrott & Kunskap 2006



 

 

* Då vi exponeras för stress sker en rad fysiologiska förändringar i kroppen, till exempel ökar spänningen i muskulaturen. Detta leder i sin tur till sämre motorisk kontroll och balans. Konsekvensen blir en ökad risk att skada sig.
* Yttre stress för en idrottare kan bero på privata problem som separationer eller uppslitande gräl. Stressen kan också ha sin grund i rent sportsliga händelser, exempelvis övergång från junior-till seniorspel.
* En idrottare som rent medicinskt är klar med rehabiliteringen kan ändå känna en osäkerhet då han eller hon är tillbaka i tävlingssammanhang. En osäkerhet som kan leda till att personen håller igen i olika moment, av rädsla för smärta.
* Olika mentala tillstånd som ängslighet eller ilska påverkar skaderisken till det sämre visar ett flertal forskningsresultat. För att exempelvis mäta en spelares oro och ängslan använder sig idrottspsykologiska rådgivare ofta av olika tester. Ett sådant är Sport Anxiety Scale (SAS).
* För en viss personlighetstyp passar det bäst att jobba med olika kognitiva metoder som exempelvis ”Tankestopp”. Andra kan behöva mer somatisk intriktade övningar inom till exempel stresshantering eller avslappning för att minska skaderisken. Ett syfte med avslappningsträningen är att lära sig känna skillnaden mellan en spänd och en avslappnad muskel.

 

Mental träning kan minska skadorna


Ett budskap till alla skadedrabbade lag. Mental träning kan minska antalet akuta skador. Det visar en ny studie på ett allsvenskt ishockeylag. Avslappnings- och anti-stressövningar ingick i det skadeförebyggande konceptet.

- Akutskador i bollsporter är sällan en slump. Att vara avslappnad och närvarande i nuet är två viktiga faktorer när det gäller att undvika den här typen av skador. Spelare som till exempel störs av olika privata problem löper en större risk att ta olika felbeslut under match, säger naprapat Ulrika Traneus som skrivit en magisteruppsats i ämnet vid Högskolan i Halmstad.
  Ishockey är en skadedrabbad sport. Enligt Folksams senaste skadestatistik från 2005 skadar sig elitspelare i ishockey dubbelt så ofta (8 procent) som handbolls- och fotbollspelare (4 procent). Av siffror från Internationella Ishockeyförbundet (IIHF) framgår att nästan hälften, 45 procent, av skadorna från de stora mästerskapen inträffar utan att någon kontakt mellan spelare förekommit. Ulrika Traneus studie visar att mentala förberedelser kan minska risken för de akuta skadorna.
  - Vi hade en experimentgrupp och en kontrollgrupp som studerades mellan november till mars. Naprapaten i laget rapporterade samtliga skador som inträffade under den här tidsperioden. Efter studiens slut visade det sig att experimentgruppen, som fick mental träning, hade drabbats av 0,44 skador per spelare. Motsvarande siffra för kontrollgruppen var 0,77 skador, säger Ulrika Traneus.
  De nio spelare som ingick i experimentgruppen fick en CD med olika tekniker för avslappning och stresshantering. Utöver CD:n ingick ett antal träffar där information om positiv och negativ stress förmedlades och där spelarna bland annat fick lära sig hur olika så kallade stressorer kan påverka själva idrottsutövandet.
  Resultaten från Ulrika Traneus studie ligger väl i linje med tidigare resultat på fotbolls- och rugbyspelare. Idrott och Kunskap har tidigare skrivit om forskaren Urban Johnsons studie på allsvenska fotbollspelare, som även den visade att den grupp som fick jobba med idrottspsykologiska metoder hade färre skador än kontrollgruppen.
  En annan forskare, Mark Andersen vid Australian Institute of Sports, har i tidigare studier också kommit fram till att olika former av yttre stress kan leda till att synfältet blir smalare under idrottsutövning. En effekt som har visat sig öka skaderisken, även i moment där motståndare inte är inblandade.
  Vad räknas då in i begreppet yttre stress? Svaret är att det kan vara en mängd saker som kan gå långt tillbaka i tiden, exempelvis tidigare skadeproblem. Stressen kan också utlösas av aktuella privata problem som en skilsmässa eller genom ett klubbyte, för att nämna några exempel.
  - En slutsats man kan dra från min, och andra forskares studier, är att det finns andra saker än uppvärmningen som har betydelse när det gäller att förebygga skador. Psykologiska interventioner mellan och inför matcher kan vara väl så viktiga.
  En annan viktig faktor som också har stor betydelse för skaderisken är idrottarens personlighet. Att vara orolig och ängslig ökar till exempel risken att råka ut för en skada. Ett faktum som även gäller för ilska. Personer med en optimistisk inställning klarar däremot ofta bättre av att hantera stressfyllda situationer, vilket i sig reducerar risken för skada. Den psykologiskt-medicinskt tvärvetenskapliga forskningen visar med andra ord tydligt att idrottsskador många gånger har fler dimensioner än vad som vanligtvis diskuteras.
  - Ja, och jag hoppas därför att den här undersökningen kan bidra till att förändra det traditionella synsättet på hur skador uppkommer. Jag är också övertygad om att psykologisk stresshantering skulle kunna minska antalet olyckor i trafiken och i yrkeslivet, säger Ulrika Traneus.

Idrott & Kunskap 2006